Katrin

Bara för att jag klagar på mitt dåliga humör och hur värdelöst allt är så får inte ni klaga på mig för det! Detta är ju trots allt MIN blogg= Mina tankar och åsikter. Så hur pissigt jag än mår så skriver ju inte jag det för uppmärksamhetens skull. Då hade jag lika gärna kunnat klaga på bilddagboken eller något annan fjortissajt! Så om ni nu vill läsa min blogg så får ni vara med om en hel del skit och ändå acceptera det! That's my life.

Men jag är faktiskt fruktansvärt nedtryckt just nu. Har hänt ytterligare lite småsaker som en vanlig människa inte ens skulle bry sig om, inte ens lägga märke till! Det är sådana saker som jag märker. Iallafall nu, för idag är jag lite extra känslig har jag känt. Jag vill ju att allt ska vara perfekt hela tiden! Jag vill känna mig som den lyckligaste flickan i hela världen, all the time. Det är inte så det funkar, det är inte verkligheten. Det är bara var jag önskar. Men alla har sina motgångar. Vill bara verkligen inte att detta ska sabbas. Jag var så glad och trodde att allt var frid och fröjd. Varför känns det inte så längre? Är det för att jag överreagerar och det egentligen inte är någonting, eller är det faktiskt påväg att sluta tråkigt denna gången med? Alltihopa känns bara så konstigt. Jag hoppas för guds skull att du inte följer min blogg gullet, för då inser du nog att detta handlar om dig. Jag känner mig så framåt, som att jag går för snabbt fram, och det kanske skrämmer dig lite. Men för mig känns allt så rätt med dig. Jag vet inte varför. Bara så rätt! Och idag har det känts som att du inte känner detsamma. Det är tråkigt, men man kan inte alltid vara en lycklig prinsessa. Love isn't easy! No. <3